Axelsson, han sjunger jämt och skrattar alltid högt Den mannen älskar livet vinter, vår, sommar och höst Man kan se honom på krogen, han skålar med envar Hans hustrus vänner avundas att hon har en sån karl Längre bort på gatan vid ett hus bland täta snår Ligger en trasig kvinna och slickar sina sår Hon torkar blodet från sin mun, sminkar sig igen Man måste vara vacker för att blidka djävulen Axelsson är packad nu och det är knappt att benen bär Han för sitt blodiga begär Han stryker genom natten som leder honom hem För att älska sin Angelica med en läderrem Och ser du henne på stan ibland, kan vara vem som helst Du frågar hur hon har det och hon svarar, "Allt är bra" Sen går vi därifrån, har för bråttom för att se Att inunder hennes vackra mask har hon slutat le Inunder hennes vackra mask har hon slutat le