För tiotusen år sen' då istiden smalt ned
Kom folkslag vandrande från syd och ost och blev allt fler
Människorna levde då på fiske och på jakt
Byggde hus och byar sen i någon lämplig trakt
Längs åar, älvar, sjöar rodde man från gården sin
Träffa' andra människor sålde tjära, virke, skinn
Ekorrskinn va' pengar för dem köpte man sig salt
Man klädde sig i hudar och i skinn när det var kallt
Väinämöinen spelade på kantele och sjöng
Berättelserna ekade till andra sidan sjön
Lönnroth råka' höra dem skrev ner dem i en bok
Kalevala heter den, läs den och bli klok
Ryssland är vår östra granne, Sverige finns i väst
Vi har hört till båda men självständighet är bäst
Döbel stod vid Jutas enligt sägn av Fänrik Ståhl
Sven Dufva jaga' fienden tillbaka över ån
(Bravo Sven)
Ryssar är vi inte, Svenskar vill vi inte var
"Låt oss vara Finnar!" Var det nån som plötsligt sa
Finland tog självständighet år 1917 jämt
Sen dess har andra länder märkt att det är inget skämt
Den finska sisun för oss genom gråsten och granit
Vårt land som våra fäder byggt med arbete och flit
Sibelius skrev fin musik och Runeberg vår land
Paavo Nurmi gjorde Finland känt från strand till strand
(Vem va Paavo Nurmi?)
(Nå han var en sån där löpare)
Nu styr stegen in mot Bryssels fina guldkvarter
EU standardhus och bil är drömmen som vi ser
Med låg profil man vallar denna finska fårahjord
Vårt land, vårt land, vårt fosterland
Ljud högt och dyra ord