Jag var på rymmen från en visa som jag skrivit Och varje natt var nästan vacker som en dag Jag satt och tänkte vad är meningen med livet På goda gärningar utan att ta betalt På goda gärningar utan att ta betalt En vacker dimma över ängarna de gröna En annan slöja över suputen herr Jord När fru Måne dansar vals och visar bröna Då lägger stjärnorna en pärla på mitt bord Då lägger stjärnorna en pärla på mitt bord Nog tror väl jag att dimman lättar när jag andas Jag målar tavlor, skriver dikter, spelar moll Men när jag tvingas möta nya dar som randas Då spelar allt det där allt mindre roll Då spelar allt det där allt mindre roll Nu tycker ni att det han säger är visst konstigt Hans vackra ord är större än vad man förstår Jag sjunger blott om det jag tror kan vara verkligt Det är den världen som är glömd sen många år Det är den världen som är gömd sen många år När månen vaknar är min panna vänd mot öster Att vakna upp i sommarnatt och vara skön Jag kan inte minnas vem av dom jag kysst, nej En vacker morgon blir min död och enda lön En vacker morgon blir min död och enda lön En gång var tiden alltid tätt i mina hälar Jag borde varnats för allt ont som skulle ske En gång i livet är man lycklig, sen man trälar Se mej i ögonen, en färg, blott en av tre Kan spegla sanningen och det är den man ser