Sånger som bleknar när min tid rinner ut Jag längtar till värmen från din själ Här känns allt liksom mitt sätt att stå ut Inte vill mej särskilt väl Dina stängda dörrar gick i lås en gång till Jag hörde att du hittat ditt hem Jag fortsätter vandra Nu vet jag vad du vill Och här värker varje min lem Sångerna höll oss hårt i melankoli Varje ton var en bild ur någon annans poesi Mitt i vintern stod hjärtan i brand Av dikter och sprit fick jag blodad tand Långt från din värme Ensam ej stark Håller jag ett skarpslipat kors Jag säger att orden på mitt A4-ark Är mitt lilla sätt att slåss En tårögd poet med en sanning i var hand Ledde oss in på fel spår Vi söp in hans budskap med vin på en strand Och strödde mera salt i våra sår Sångerna höll oss hårt i melankoli Varje ton var en bild ur någon annans poesi Mitt i vintern stod hjärtan i brand Av dikter och sprit fick jag blodad tand Sånger som tystnar när min tid rinner ut Växer till konst vid min död Ständigt en längtan som vill brinna till slut Du var mitt hopp och mitt stöd Sångerna höll oss hårt i melankoli Varje ton var en bild ur någon annans poesi Mitt i vintern stod hjärtan i brand Av dikter och sprit fick jag blodad tand Sångerna höll oss hårt i melankoli Varje ton var en bild ur någon annans poesi Mitt i vintern stod hjärtan i brand Av dikter och sprit fick jag blodad tand