Jag har haft samma känsla förut
Det är inte första gången
Den här känslan att vara
Ett fallande löv i vinden
Som när någon sticker hål
På den vackraste ballongen
Just när tåget lämnar perrongen.
Jag minns varenda ton
Vartenda ord i den gamla sången
Som om tiden stått stilla
I fyrahundra år
Som om fängelseporten öppnats
För den allra sista fången
Just när tåget lämnar perrongen.
Det är fyra grader kallt
Och det är snö i Central Park
Det växer inga blommor i betongen
Jag har tio dollar kvar
För att hålla hungern stången
Just när tåget lämnar perrongen.
Det sitter en gam på taket
Och det rotar en råtta i källarn
Och det simmar omkring
En fluga i buljongen
Romeo spanar förgäves
Efter Julia på balkongen
Just när tåget lämnar perrongen.
Det smyger svarta skuggor
Bland gränderna och prången
Det är något som rör sej
Precis i ögonvrån
Jag har haft samma känsla förut
Det är inte första gången
Just när tåget lämnar perrongen.
Det finns något bortom bergen
Bortom blommorna och sången
Det där tickandet, kan det vara
En tidsinställd bomb
Som om fängelseporten öppnats
För den allra sista fången
Just när tåget lämnar perrongen.
Jag har haft samma känsla förut
Det är inte första gången
Den här känslan att vara
Ett fallande löv i vinden
Som när någon sticker hål
På den vackraste ballongen
Just när tåget lämnar perrongen.