Jag gav mig av i gryningen Ett stilla regn, en hund som vän Jag gick ut mot havet än en gång Långt innan stadens galna nerv Långt innan tider av fördärv Där bor min själ, där föddes min sång Du stannar tills du vänjer dig Sen har du glömt var du kom ifrån Ännu en vandring in i förvandling Är du kvar där än, Evangeline? Svarta ögon, läppar, tungor Törst och aldrig stillad hunger I fängelset står dörrarna på glänt Fångarna vid fönstret vakar Händerna runt gallret skakar Naglar blöder mot väggar av cement Du behöver inte slå dig ut Det är bara att gå därifrån Ännu en vandring in i förvandling Är du fri ännu, Evangeline? Aladdin har hittat nåt Som kan göra ont till gott Allt som han ber om kan han få En dag är allting annorlunda Den som befallde tvingas blunda Och gå dit hans tjänare vill gå Ingen står i längden mot sin egen demon Ännu en vandring in i förvandling Vilket håll går du åt, Evangeline? Tretton år av hopp och löften Speglar, masker, skott från höften En gång var jag utklädd till mig själv Men jag kom hit för livets skull Nu har jag betalt min tull Och det är ännu långt till kväll Allt är lämnat till mig, som ett dyrbart lån Ännu en vandring in i förvandling Går du åt samma håll, Evangeline?