För nu brinner ängarna
Och jag har inga andetag
Här finns inget syre kvar
I skymning brister dammarna
Men det betyder ingenting
När hela världen somnat in
Jag lärde mig att bäcken kommer sjunga
Och spå en framtid för dem som bara kommer leva unga
Att det finns en början och ett slut och
Hur vi än försöker, känns det som att tiden rinner ut
Men vi har sagt det här i tusentals år
Ändå är det som att nyheten kom fram igår
Och vinden blåser starkare för varje dag
Nu går vi rätt in i elden till vår domedag
Och vem blir jag om tio år?
Jag brukar svara att jag gärna lever life som typ igår
Om vatten rinner mellan dalgången är jag trygg
Genom eld tar jag Nikesunna på min rygg
Om jag får somna under himlen som mitt tak
Och blicka upp en natt då allt det här är stjärnklart
Jag vill springa över ängen men jag känner hur det bränner under fötterna
Marken blir till eldröd
För nu brinner ängarna
Och jag har inga andetag
Här finns inget syre kvar
I skymning brister dammarna
Men det betyder ingenting
När hela världen somnat in
Nu gråter träden, när bäcken inte rinner
Vi står bredvid, handfallna ser hur allt försvinner
Ah, du vet att våra barn de kommer fråga
Hur fan det blev så här, att vi släppte taget, sluta våga
Om vi blundade, för att vi ändå skulle dö
Hur vi inte kunde lämna plats för dem att så ett frö
Nu slukas marken, allt det gröna slutar gro
Jag lyssnar efter trumslagen från min gamla tro
Så förlåt för alla bränder som ni måste släcka
Askan som blir över allt vi lämnat kvar
Ah, du frågar mig igen om tiden kommer räcka
Men jag har inga bra svar
Och vi har levt som tiden var för evigt
Inget kan gå sönder, vi kan säga allt, luften är fri
Men utan syre finns ändå ingenting
Bränt barn luktar illa och det ryker redan
För nu brinner ängarna
Och jag har inga andetag
Här finns inget syre kvar
I skymning brister dammarna
Men det betyder ingenting
När hela världen somnat in
För nu brinner ängarna
Och jag har inga andetag
Här finns inget syre kvar
I skymning brister dammarna
Men det betyder ingenting
När hela världen somnat in