Det känns så längesen Som om åren bara sprang Framrutan har immat igen Och jag räknar dagar Minut som timslag Stirrar mig blind på telefonen, taket, tiden Det är lika klyschigt som Håkan och Thåström Men jag ser dig överallt Och vill skrika högt som fan Men ingen ser mig, hör mig Men ingen bryr sig, frågar Vi har sagt förlåt i kör Men ingen vet för vad Och jag vet nog varför, varför du aldrig svara För om man har ett svar så är det på riktigt Har kastat sten i alla klockor på stationen För om jag stannar tiden Kanske du stannar med den Och jag ser dig överallt Och vill skrika högt som fan Men ingen ser mig, hör mig Men ingen bryr sig, frågar Så, säg mig då Blir man lyckligare när åren går? Jag ser dig överallt Och vill skrika högt som fan Men ingen ser mig, hör mig Men ingen bryr sig, frågar Jag ser dig överallt Och vill skrika högt som fan Men ingen ser mig, hör mig Men ingen bryr sig, frågar Du finns ingenstans En gestalt som bara försvann Mot hopplöshetens botten Med framtiden i räckhåll