Jag sitter i en teaterbar och ritar av ett par Sätt dig ner en evig stund och smaka på min mun Jag kan ha kallat dig labil men du är sublim i mitt liv Välj sida av min säng och kyss mig i ditt regn Mina drömmars huvudstad blir mindre dag för dag Jag är Cobain i futurum och tystnaden i tysta rum Utanför med magen bar Tar marken emot snö av karlarnas karl Hon som skrivit pjäsen här Går runt och kallar sig Pierre Se dig om, det är mig du drömmer om Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer Och du tror att det är det som bär dig Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var Då är du ensam igen trots din ständiga vän Du är som vackrast i ditt svarta hem Min mormor dog idag, hon sa: "jag dör där jag föds" När kylan drog mig ner gjorde hon rätt av mina fel Jag kommer lifta till hennes grav Med dekadensens lilla barn Och se botten av gravölsglas Med den vackraste jag har Se dig om, det är mig du drömmer om Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer Och du tror att det är det som bär dig Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var Då är du ensam igen trots din ständiga vän Du är som vackrast i ditt svarta hem Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer Och du tror att det är det som bär dig Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var Då är du ensam igen trots din ständiga vän Du är som vackrast i ditt svarta hem