Vi satt på stora långa gatan
Precis utanför där jag bor
Och sopgubbarna slamrade i eftermiddagsdiset
Fyra stolar och ett bord och
Längesen vi sågs
Jag hörde min granne eka över gården
Han som längtar efter bergstoppar av silver
Han som längtar efter en famn som försvann för längesen
Eller är det dom onda presidenterna han förbannar
Har aldrig kunnat urskilja ett ord av vad han säger
♪
Jag sa: säg det första du kommer tänka på
Det första du kommer att tänka på
Men du sa, du sa
Jag skulle hellre leva som bum i New Orleans
Än att ruttna bort där hemma
Jag skulle hellre leva som bum i New Orleans
Jag känner folk där
Magnifik plan sa jag, magnifik plan sa jag
Jag kommer och hälsar på
Och brandkåren kom och ambulanserna tjöt
Sandra sjöng Maria Magdalena
Det passar alltid så perfekt här
Det passar alltid så perfekt här
Vi satt på den stora långa gatan
Fyra stolar och ett bord och
Längesen vi sågs och
♪
Vi pratade om städerna vi bott i
Om städerna vi inte bott i
Om städerna vi borde bott i
En timme, två timmar, två och en halv
Och det luktade indiskt från Indiern på andra sidan gatan
Dom hade bytt namn igen, sa jag
Alltid lurar det någon, sa du
Magnifikt sa jag, magnifikt sa jag
Och brandkåren kom, ambulanserna kom och
Sopgubbarna gick och sopgubbarna försvann och
Magnifikt sa jag, det passar så perfekt här
Det passar så perfekt här
Och Sandra sjöng Maria Magdalena
Sandra sjöng Maria Magdalena
♪
Min granne började längta ännu mer efter bergstoppar av silver
Efter en famn som försvann för längesen
Efter nånting, efter ingenting
Jag tror inte han själv vet vad han längtar efter längre
Han måste vara den argaste mannen i stan
Och brandkåren kom och ambulanserna tjöt
Och Sandra sjöng Maria Magdalena
Det passar alltid så perfekt här
Det passar alltid så perfekt här
Det passar alltid så perfekt
Vi satt på stora långa gatan
Precis utanför där jag bor
Fyra stolar och ett bord och
Längesen vi sågs