Jag sjunger en visa i vinden Och hoppas att vinden för Min sköna den visan mot kinden Och i hennes öra strör Och hennes hjärta rör Jag har varit i länder många Och ej varit i många fler Nog skulle jag sluta gånga Om du mig därom ber Och kärligt på mig ser Men önska mig lycka på färden När jag nu ifrån dig drar Och orsaken, Ann-Katrin, är den Jag kan ej stanna kvar Där jag ej din kärlek har Jag sjunger en visa i blåsten Jag sjunger en visa i storm Mitt hjärta är som en gråsten Mitt hjärta har mist sin form Och min smärta är enorm Men hör på min marsch under månen Den gungar i stadigt moll Den passar ej på grammofonen Den handlar om dig, ditt troll Att ditt hjärta är ett såll