Och vi undrar, varför allt är som det är Och begrundar, när vi ser det vi ser Och förundras, över en skev verklighet Och för undan vår egen del För det är ingen allena som bär skulden till det När hela mänskligheten hamnat i kaos Allt ska ses ut ifrån toppen och ner Men ingen gräver efter rötter till problem Så dom kan växa sig starka och bli fler Ingen "sopa under mattan"-mentalitet Bara fråga den slagne, den vet att, (Refräng:) Det blir så, så som vi gör Se dom gömmer sig, glömmer bort sig I den stora ensamheten blir den vilsledde besviken Dom ger upp den, tappar hoppet För att skapa nånting bättre här i våran skadade värld Men kom ihåg, det börjar i dig Så blir du vän med dig Kan du skapa hela världens bredd Finns inget krig när rädslan försvinner Finns inget hat när kärleken vinner, bara (Refräng)