Jag är lapp och jag har mina renar Jag har trolltrummans rytm i mitt blod Jag kan jojka och hedniska stenar Ser jag ännu där en gång de stod Här vid foten av snöklädda fjället Finns en plats dit jag drar varje vår Det är inte nåt märkligt med stället Det är likadant år ifrån år Men var gång när som norrskenet flammar I en kväll med en aning av vår Då jag går här bland fjällbjörkens stammar Kan jag känna precis som igår