Mannamod var allt man sg nr drakskepp gav sig av I sterled med stolta mn och ver vida hav Tyst i tanken tyst i segel tyst r rans tag Det blotas ver last och mjd i fjrran vntar slag Tungomlen skiljer sig som havet frn en sj Strnder sjuder utav liv som den fagraste av m Viken fylld av del last i fjrran land de bragts Jarlar idkar byte slag nr skepp i hamn har lagts Om ensamheten knns fr tung om inte mjdet ger dig trst S lgg dig vid en eld s varm s minns du vrmen frn mitt brst Nr sommar sknker liv igen och en doft av kaprifol Med slutna gon minns oss tv hr under blodrd sol Ror vilar av en vind och vgor slr mot fr Hgt i vind ses fglars dans man blotar som sig br En sng i vinden gr sig hrd ej ljuvare man hrt Oden blidkas i ett rus oss du hemman frt