Den allra första gången jag höll gitarren i min hand.
Kom jag på ett väldigt lämpligt namn, Brasses enmansband.
Det började i höstas med en kurs i TV2.
Det verkade ju enkelt, men vad enklare ändå.
Plötsligt stod det klart för mig, hur fint det skulle va...
Om jag lira nått i showen så att någonting blev bra.
Sen ska jag göra LP och den blir helt unik.
Hela världen ska njuta få av min bländande teknik.
Men om jag får en bass som kompar, och ger mig lite stöd...
Kanske någon elgitarr där min egen är för spröd...
Åh hjälp att hålla takten av trummor och cymbal...
Åh blåsare och stråkar, så klangen blir total.
Då spelar vi tillsammans, som sanna spelemän.
Glädjen blir till toner och till glädje om igen.
Den lycka vill jag unna mina kompisar ibland,
Men egentligen så räcker ju, Brasses enmansband.
(Solo)
Jag skriver vackra sånger, som jag sjunger för min tjej.
Men jag hinner aldrig färdigt förens hon rusar in till sig.
Ni kan inte ana en sån otur hon tycks ha.
I flera veckor har hon haft migrän varenda dag.
Jag börja ta lektioner men han ringde mig igår,
Det var någonting om sammanbrott och ledig ett par år.
Varför gå i skola? Mitt geni är himla sent,
Och jag är redan mästare på detta instrument.
Men om jag får en bass som kompar, och ger mig lite stöd...
Kanske någon elgitarr där min egen är för spröd...
Åh hjälp att hålla takten av trummor och cymbal...
Åh blåsare och stråkar, så klangen blir total.
Då spelar vi tillsammans, som sanna spelemän.
Glädjen blir till toner och till glädje om igen.
Den lycka vill jag unna mina kompisar ibland,
Men egentligen så räcker ju, Brasses enmansband.