En gropig taggig väg mot nyliberalismen Ensam är starkast Den totala egoismen Allt är till salu Är du inte lönsam Tyvärr måste du bort Stå på egna ben Ibland försvinner min själ till världen bortom När pressen blir för stor och kraven kväver Inte välkommen tillbaka och jag har inte bråttom Men rösterna tar över de kräver och kräver Förtvivlans tystade röster I regnvåt asfaltsnatt Förnedring under botten Ingen hjälpande hand Lämnad utan trygghet I reformens namn Själens vulkanutbrott Straffas utan pardon Ibland försvinner min själ till världen bortom När pressen blir för stor och kraven kväver Inte välkommen tillbaka och jag har inte bråttom Rösterna tar över de kräver och kräver I drogens eller psykosens våld är ingen fri Nyliberala reformer med den så kallade tänkande sektorn Slår hårt slår först Mot dem som ingen vill se De vars röster ignoreras, förlöjligas, förkastas, bestraffas Men vi kan alla hamna, hamna i världen bortom