För att väva nätet om oss starkare Kom bestens marionetter och Belägrade vår stad Men barnen de fostrat vände sig emot dem Før några timmar fanns ingen hærskare, ingen slav Bestens marionetter de skrek efter hämnd Och dess åsiktsapparat den skrek efter blod Statens bödlar med lagbok som bila Dömde bortvårt solsken mot Frostbiten jord En dag ska vi alla upprorets barn Ta tillbaka allt ni stulit från oss Den mörkaste tiden på dygnet det blev När kvällssolen bröt sig in i cellen En fånge i klassernas krig mot varann Kartlagd, isolerad, dömd och förnedrad Men hur vi än bultar våra närvar i cellen Ger väggen aldrig vika för våra slag Ändå måste vi bulta och det vet du Om vi slavar viker vi oss för deras krav En dag ska vi alla upprorets barn Ta tilbaka allt ni stulit från oss Når du vandrar din väg genom stormen Håll alltid ditt huvud högt För bortom regnet och vinden Väntar fåglarnas sång och en brinnande sky Trots att hoppet kan dö i regnet Och drömmarna skingras i vinden Vandra vidare med en gnista av Motstånd och hopp Och du ska aldrig vandra ensam igen Varje gång de sade åt mig att vara tyst Så sjöng jag allt högre och högre för var gång Plötsligt en dag rasade murarna runt om oss Och frost byttes ut mot sol och fåglars sång Jag har sett hur besten sattes i brand Och i lågorna dansade upprorets barn En dag i framtiden ska de som stal solen Få lämna tillbaka allt de stulit från oss!