Lasse, Lasse Liten tog en promenad
Hittade en femtio-lapp och då blev han glad
Den gick han till polisen med, säger ni såklart
Men tror de det så tror de fel, för Lasse var smart
Lasse, Lasse Liten funderade som så
Det där med hittelön och det, det går jag inte på
Jag skulle få en femma på sin höjd, inte sant?
Nej, tror de det så tror de fel, det här är min slant
Men då kom polisen sättandes i språng
De tog Lasse Liten och det blev rättegång
Domaren sa: det bästa blir väl psykiatrisk vård
Men där trodde domarn fel, för Lasse var hård
Lasse, Lasse Liten åkte in på en anstalt
Lasse, Lasse Lite tog det hela ganska kallt
Här kan man inte stanna, sa han, i alla evighet
Nej, tror de det så tror de fel, sa Lasse och smet
Lasse Litens mamma fick en nervattack
Barnavårdsnämnden fick hon fram innan hon stack
För det hade hon läst i någon pedagogisk bok
Men tror de det så tror de fel, för hon var inte klok
Lasse, Lasse Liten lånade en bil
Körde ifrån snutarna mil efter mil
I hundrafyrtio kilometer, Lasse var kall
Körde han av vägen, kraschade rakt mot en tall
Ja, bilen blev en skrothög och Lasse bara mos
Och fåglarna i skogen sjöng Lasse Liten Blues
Lasse blev allt blekare och mossan blev röd
Och innan ambulansen hunnit fram var Lasse död
Prästen sa vid graven ungefär så här,
Han gick den breda vägen som mot helvetet bär
Lasse, Lasse Liten, må Herren stå dig bi
Men Lasse hörde ingenting för Lasse var fri
Lasse var fri
Lasse var fri
Lasse var fri
Lasse var fri
Lasse var fri
Lasse var fri