Visst e d härligt att stå mitt i smeten
å va n del av massa njuta enheten
I d mullrande myllrandet
Inga individer vi står på vågen rider
Går i tågen skrider
Medan verklighetsuppfattningen glider
När vi ser skalle efter skalle
Inga fötter vilket rycker undan rötter
Så alla blir lika
Inga fattiga eller rika ingen ger vika
Bara följa böljan i 1 hav utan krav
Som går ner n oktav till n koloss av oss som går loss
Massor som rör sej å låter
Har saker för sej
Sjunger skrattar gråter
Massor i rörelse förförelse
Som rasslande mynt i kassor
Människor gör sej i massor
Här i massan är jag någon men ändå ingen
Mänskliga sköldar kring en
Nävarna sluter ringen
Alla är för handlingen
Skyddad av mängden ropar spräng den häng den
Förnuftets dörr står öppen stäng den
Massor vinner i längden enat led ingen uthängd än
Som n kåranda jag får-anda
Allt går-anda dölja spår-anda
Så länge ingen beblandar å klandrar moralen som galen
Vi och inte jag-tribunalen legitimerar valen
Krossa rivalen med tunga arsenalen
Ja d e läskigt men mäktigt
Jag lyssnar andäktigt
På ramsorna från klacken
Strån av röster läggs till stacken
Hypnosen, psykosen, haussen
Slaget som måste slås sen
Alla dessa fanor och klaner med vanor
Gamla anor som brås än
Fråga vem du vill svaret kan du nog förmoda
D e dom andra som är dom onda och vi som e dom goda
å mobben rusar trägen benägen i alla lägen
å frågan hänger kvar
Har vi lärt oss nåt på vägen