Jag är en årstid och jag förändrar allt. Det händer nya grejer, jag är varmt och jag är kallt. Jag stökar om i ditt statiska liv. Sen smälter jag mot våren, sen lämnar du mig. Hur kan jag vara något annat än den jag är, på gott och ont? Hur kan jag ge dig något annat än allt jag har? Jag är ett äventyr. Jag är en resa, inget mål. Jag blir mer och mer ensam och åren bara går. Allt jag vill är att dela mitt liv. Men det slutar likadant, jag är ett tidsfördriv. Hur kan jag vara något annat än den jag är, på gott och ont? Hur kan jag ge dig något annat än allt jag har? Det fanns en tid när jag somnade vid din sida och vi vaknade likadant. Det finns en mening i att leva ett liv tillsammans. Det kan vara svårt, men vi har varandra. Livet är fattigt när man går genom det ensam och varje steg är tungt att ta. Jag försöker vara en person som är bra, men det räcker inte. Men jag räcker inte till. Jag försökte vara den person du vill ha, men det räckte inte. Men jag räckte inte till. Jag är livrädd för att vara ensam, för att vara själv. Jag försöker vara en person som är bra, men jag räcker inte till. Jag försökte vara den person du vill ha, men jag räckte inte till. Varför måste allt vackert dö? Leva som snö.