Som bilder som bleknar, röster som tystnar Människor som kommer och går Som orden vi glömde, dansen som stanna Marken så skör där vi står Du var aldrig något annat, aldrig någon annan En tillvaro bara, vi två Det fanns aldrig något annat, aldrig någon annan Ingen anledning att gå När marken smulas sönder, avgrunderna öppnas Faller från varandra vi två Verkligheten ändras, minnena tar över Så nära, kan inte förstå Vi brinner tills syret tar slut, min vän Vi pratar tills natten dör ut, du och jag Vi springer tills vägen tar slut, för oss Situationer utan beslut, utan beslut Den framtid som vi såg En framtid som aldrig kom Den framtid som var vår En framtid som aldrig kom Syret tog slut För dig Natten dog ut Ingen gryning Vägen tog slut För dig Sanden rann ut För oss Tack för att du älska mig Vi behövde varandra Tack för att jag fick älska dig Vi behövde varandra Tack för allt du gav till mig Alla samtal, all glädje Tack för den du gjorde mig Fick mig växa, fick mig tänka Tack för allt du lärde mig Fick mig lyssna, fick mig känna Tack för det du lämna mig Gav mig kärlek, gav mig hjärta min vän