Det här pappret stirrar blankt
Ibland känner jag mig som en spegel av världen
Sonen som aldrig nådde nånstans
Jag balanserar på välfärden
Vad har det här livet att ge?
Vad har det här livet att ge?
Jag är ett bakrus, en gammal föreställning
Som kantats med tiden, inte mycket att ha
Jag är ett problem
Just du, just du
Hör bara av dig om nåt du vill ha
Om det är nåt du vill ha
Om nåt du vill ha
Jag är från där fabrikerna lades ner
När arbete blev en lyxvara
Ingen av oss lärde sig att hugga sten
Vi lärde oss stå ut i att bara vara
Vad har vi att ge?
Vad har vi någonsin haft att ge
Jag är ansiktet på ditt dåliga samvete
Jag är summan av sakerna du aldrig gav
Jag är ett problem
Just du, just du
Hör bara av dig om nåt du vill ha
Om det är nåt du vill ha
Om nåt du vill ha
Jag har fattat att ni inte tycker att jag är nå bra
Jag har fått berättat för mig att jag bara är jobbig att ha
Jag har fattat att ni inte tycker jag är bra
Jag har fått berättat för mig att jag bara är jobbig att ha
För det finns en gräns för hur mycket ni kan ge
Ja, det finns en tydlig gräns för hur mycket ni kan ta
Och jag är anledningen till ert dåliga mående
Precis allt som ni inte vill va
Jag är ett problem
Just du, just du
Hör bara av dig om nåt du vill ha
Om det är nåt du vill ha
Om nåt du vill ha
Om ni tror att det inte tar
Om ni tror att jag bara stänger av
Om ni tror att jag bara slutar älska nån
Som jag älskat sen jag var barn
För det är faktiskt min värld
Ja, det skär sig i mig, ja det liksom drar
Fan vad det skär och drar
Och jag fattar faktiskt inte vad jag gjort för fel
Jag fattar faktiskt inte vad jag nånsin gjort mot er
Jag minns bibelord som hängde på sned
Och jag kan höra hennes röst, där på Edeforsgatan 3
Jag kan känna lukten där på Edefors 3
Jag har massa minnen men knappt nån att dela dem med