Jag satt på en bänk Ensam och fundersam Fast mina tankar stannade vid mynningen Ja, det var samma mot strömmen Hade sagt stopp för passering idag O hela jag va täckt av en grå nyans Som lyste lika oklart som på en mulen dag Oh chansen att ge upp är hoppa minerna?? Men ändå står jag kvar på samma position O hoppas o tror på ett mirakel Som kan lyfta min börda Varför är det alltid jag som trasslar till de och aldrig och aldrig får något svar Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral Oh varför är det alltid jag som inte får någonting gjort Och att alla varma vindar blåser förbi mig fort För som utsikten ser ut nu Fångar dimman mig snabbt och mina framtidsplaner dom försvinner på en natt Även om jag vill, så får jag ingen kraft till att fullgöra mina ambitioner Så skulle kunna leda mig ifrån det svarta tomrum Som jag ständigt bär mig på Så, varför är det alltid jag som trasslar till det och aldrig får något svar Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral Oh varför är det alltid jag som inte får någonting gjort Och att alla varma vindar blåser förbi mig fort Eyy Och så fort jag får andrum Så, döljer jag min ångest I stadens lagliga medicin Men jag får väll hoppas, att det är en tillfällig nödlösning Med ett utgångsdatum Ett utgångsdatum Så varför är det alltid jag som trasslar till det och aldrig får något svar Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral Oh varför är det alltid jag, och varför inte du