Is på pölar, nästan inga löv Du har sovit hos vänner, det har blivit höst Jag ville inte erkänna det Men jag fattar att vi nötte ner varann Det här året är ingenting Inget annat än besvikelser Men om jag blundar, koncentrerar mig Kan jag komma ihåg ett leende Tiden innan allting rasade Tiden innan allting föll samman Säg nånting som gör att jag kan Det känns som att pendeln stannat Som att livet frusit fast Lyft fingret från pausknappen Säg nåt som gör att jag kan Säg nånting som gör att jag kan hoppas igen Klockan fyra på morgonen Jag hår hemåt i blåsten Jag läser gamla meddelanden Önskar att du gick här bredvid mig Is på pölar, nästan inga löv Du har sovit hos vänner, det har blivit höst Om jag blundar, koncentrerar mig Kan jag komma ihåg lukten i ditt hår Kanske din röst innan du går Kanske din röst Säg nånting som gör att jag kan