Har länge gått förbi och tittat åt ett annat håll
Vill inte ta det nu jag väntar till en annan gång
Jag hör dig ropa högt mitt namn samtidigt som jag går
Men jag vrider upp volymen, på med luvan så långt den når
Men lyssna jag är rädd att du ska se igenom mig
Och förstå att jag är feg som bara utnytjar dig
Vill inte att du ska vara den som är i andra hand
Vill att allt jag gör och alltid inför dig vara sann
Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har
Du måste lämna allt och inte se det som är kvar
För det jag har att ge är något som för evigt är
En saning större än det liv som du nu lever där
Som du vet så är jag snurrig (precis)
Men det har vart så mycket nu (med sig)
Jag finner inget lung, ingen ro, ingen frid
Det är hos dig jag vill va men jag tar mig aldrig tid
Så många gånger har jag knackat på din dörr
Har inte märkt nåt, varit blind för en stund.
Men jag står ju här mitt framför dig.
Ja, jag vet men kan ändå inte se dig
Men hallå. Är det så svårt att förstå
Att jag vänder mig bort från dig, varför gör du så
Oh jag känner väl att jag svikit dig gång på gång
Skuld, skam, listan den kan göras lång.
Skulle göra allt för dig, även lite till
Vet inte hur jag gör trots det att jag vill,
Leva där med dig mer och mer
Det sista som jag hör är din röst som säger
(Den säger kom till mig)
Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har
Du måste lämna allt och inte se det som är kvar
För det jag har att ge är något som för evigt är
En saning större än det liv som du nu lever där
Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har
Du måste lämna allt och inte se det som är kvar
För det jag har att ge är något som för evigt är
En saning större än det liv som du nu lever där
Du säger: Kom till mig med allting, allting som du har
Du måste lämna allt och inte se det som är kvar
För det jag har att ge är något som för evigt är
En saning större än det liv som du nu lever där