Just när himlen ändrar färg, från svartnat silver till rött guld
Sensommarregn över Karlberg
Där slutar vår värld i ett bråddjup
Åh åh Stockholm
Vår slutstation, vårt mål (templet i Jerusalem)
Nu känns allt slitet, trångt och ängsligt (det var längesen)
Går över bron mot Fridhemsplan (stan är som ett fängelse)
Och mina sista ord blir: Förlåt för allt jag aldrig sa
En sak i taget, allt har sin plats
En sak i taget, allt har sin tid
En tid att bygga upp, en tid att riva ner
En tid att gråta, en tid att le
En tid att sörja, en tid att dansa
En tid att vara säker, en tid att chansa
En tid att tiga, en tid att tala
En tid att älska, en tid att hata
En tid att ha, en tid att mista
En tid för den första
En tid för den sista
Du dödar med ett leende
Jag dödar med ett leende
Du träffar alltid mitt i prick
Jag träffar alltid mitt i prick
Hos dig finns ingen tveksamhet
Hos mig finns ingen tveksamhet
Du träffar alltid hjärtat mitt och Ingen tar oss levande
Dom tar oss aldrig levande
En tid för dig, en tid för mig
Vi har vår tid (Dom tar oss aldrig levande)
En tid att ha, en tid att ge
Allt har sin tid (Ingen tar oss levande)
En tid för tvivel, en tid för hopp
Allt har sin tid (Ingen tar oss levande)
En tid för dom, en tid för oss
Vi har vår tid (Dom tar oss aldrig levande)
Limousinen står på tomgång, det ljuva livet väntar inte
Döda stjärnor gnistrar, som diamanter, diamanter…
Du är min bästa vän
Den jag älskar mest på Jorden
Men jag är lost in space nu, och rymden är så stor
Diamanter, diamanter… och rymden är så stor
Diamanter, diamanter… och rymden är så stor
En sak i taget, allt har sin plats
En sak i taget, allt har sin tid…