Nu hör man skratten från gatan
Dom spelar innebandyklubbor så att dammet yr i ögonen
Grannen vrålar till, skriker satan
Så fort som någon har en känsla här så skakar hela höghuset
Musiken dånar, spelar c'est la vie, c'est la vie
Jag stannar upp och tänker c'est la vie, c'est la vie
Ibland så händer det att tomma nötta rader tar sig in
Har börjat drömma om han
Jag såg hans nacke, kändes farligt att den helt öppet var där
En mjukhet mitt i morgontrafiken
Hela blåa linjen darrade när han tog av halsduken
Och chefen säger åt mig: du vet det jag sa till dig?
Det betyder inget nu, har ändrat mig, har inget jobb åt dig
Jag följde vallhjorden ner hit för det är det man gör
Och jag går som en vålnad
Vita frun genom Solna
Ingen som säger hej, blott en osynlig gast genom stan
Dom knackar på, det är polisen
Dom säger: mannen under dog, han har legat där i dar
Har du hört nåt eller sett nåt?
Jag sa: jag vet inte vem det är, det luktar alltid unket här ändå
Jag går i stöpet, jag går runt, jag går till en astrolog
Jag lever på, kommer inte hända nånting ändå
Jag får ett telefonsamtal från ett skivbolag
Och jag går som en vålnad
Vita frun genom Solna
Jag kan varje station, har bott två månader överallt
Lilla Anko, kände du handen?
Den som jag la på vår panna, du låg vaken och oroade dig
Du tror att du bara vandrar
Men allting som jag skördar nu är frukter du planterade åt mig
Och dina ångestnätter kallar jag för frihet i efterhand
Och inga planer kallar jag för inga krav i efterhand
Och vi gick norrut efter Västerbron och hela himlen brann
Och vi gick som en vålnad
Vita frun genom Solna
Vi kan varje station, har bott två månader överallt