Du är klangen i plåtens sång Molnen över Frölundas betong Dom gråa kråkor som dröjer längs horisonten Du är glaset vid bordets kant Skenande öknar, sovande sand Du blandar korten och plockar bokstäverna ur orden Visst kan det vara sol där du nu står Vi lämnar vinter för vår Men klockorna ringer in dig ändå Gå så långt du ser Ditåt ingen vet Följ natten dit du ska Dom rop som ber dig dra Från rum till rum och hamn till hamn Lever vi ut som damm Här är alla vägar som dansar kring dina fötter Du är falska blixtar ur mitt bröst Vi blågrår och säg Nancys röst Vi lär av svalor Och han med gripen i röken Visst är du för glad för att förstå? Du gjort dig blind så många år Men klockorna ringer in dig ändå Gå så långt du ser Ditåt ingen vet Fökj natten dit du ska Dom rop som ber dig dra Gå så långt du ser Mot din evighet Från vaggan till din grav Den väg som har stått klar Sen du var barn