Jag sitter här och hör på tystnaden, é så ensam att känslan gör ont Allt försvann den dan vi gick ifrån varann Jo jag vet det kan bli bra igen, men fram tills dess känns livet tungt Å jag måste bara härda ut, komma igenom det här Kunde väggarna tala, skulle minnen få liv Väcka upp det som var, det vi lämnade kvar, ta tillbaka vår tid Kanske skulle vi finna, det som en gång var vi Börja om på nytt, glömma sorger som flytt, tänk om väggar kunde tala Kaffekoppen som du hade då, har stått på samma plats och samlat damm Tror att också den undrat vart du gick När vi byggde upp ett hus för två, fanns inga tankar på den vilsna man Som nu sitter här försjunken och för smått[?] Kunde väggarna tala, skulle minnen få liv Väcka upp det som var, det vi lämnade kvar, ta tillbaka vår tid Kanske skulle vi finna, det som en gång var vi Börja om på nytt, glömma sorger som flytt, tänk om väggar kunde tala Kunde väggarna tala, skulle minnen få liv Väcka upp det som var, det vi lämnade kvar, ta tillbaka vår tid Kanske skulle vi finna, det som en gång var vi Börja om på nytt, glömma sorger som flytt, tänk om väggar kunde tala Börja om på nytt, glömma sorger som flytt, tänk om väggar kunde tala