Skam är min hemliga plåga, mitt paradoxala rop efter hjälp
Slagen i spillror, utan förmåga, jag väntar på frågan som tänder min låga
Domen är enögd, domen är ständig, domen är skam
Jag tvingas att dölja, förfalska mitt inre, att byta namn
Du känner skam, du känner skam
Min hemliga plåga
Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt
Jag har redan förlorat
Och skammen blir övermäktig, jag slingrar mig försöker att glömma
Det går inte... det går inte... jag har redan förlorat
Förlorat min glädje, förlorat kontakten med mitt innersta väsen
Rädd för att blotta min strupe, att bli strandad i skammens domäner
Du känner skam, du känner skam
Min hemliga plåga
Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt
Jag har redan förlorat
Själens gift fräter i det dolda
Det styr våra patetiska liv
Får förlägenhet till förintelse
Självföraktet för dina kliv
Du känner skam, du känner skam
Jag känner skam
Skulden väger tungt, så tungt ingen ljuspunkt
Min skuld väger tungt, ingen ljuspunkt