Kväv det sista ljudet av min röst, Hör på tynandet av mina skrin. Gröp allt innanmäte ur mitt bröst, Töm min kalk på sista droppen vin. Sorglöst avsked från att finnas. Levnad ingen kommer minnas. Hör mitt sista läte, Se mitt innanmäte. Sprid mitt kött, låt marken bli min grift. Bota mig från livets beska gift. Sorglöst avsked från att finnas. Levnad ingen kommer minnas. Hör mitt sista läte, Se mitt innanmäte. Nu svartnar det sakta och solen går ned, Jag välkomnar mörkret som skymningen bär. Så kapas min släktlinjes smittade led Och sjukdomen utplånas här. Så omdanas insidans vanställda form. En gapande tomhet tar äntligen vid Och ersätter bröstkorgens rasande storm Med bleke i obruten tid. Hör mitt sista läte, Se mitt innanmäte. Ät mitt innanmäte.