Jag är essensen af din sorg Och lindringen som vilar där uti Dundret af ditt medvetande, Det perfekta, det afvlägset briljanta Jag är djupet af upplefvelsen Och ytan som inte längre går att nå Förnimmelsen af det som en Gång var, och det som åter skall blifva Jag är ljuset som väcker ditt mörker Den sömnlösa natten och Den hänsovna drömmen Dimman som döljer din stig att vandra Endast ett är evinnerligt, Och dess namn är Hädanfärd Det förgångna, och Det i fjärran uppenbara Endast en är nödvändig, Och jag har alltid gått vid sin sida Mitt namn är Döden, upphöjd I evighet äro min förekomst