æver blodsdrÄnkta vidder kala Glimrande land, bered min vÄg af sorg KÄra smÄrta, lÅt min sjÄl till dig dala LÅngt dÄr borta, jag skymtar dÆdens borg MÆrker! I mitt hjÄrta, trÄd fram! DrÄnk mig i din sorg, svep ditt kalla tÄcke Æver mig Sakta, djupare jag sjunka BÄgare fylls med blod, natten mig tar MÆrker! I denna eviga natt Sveper som dimma, Æver forna fÆrglÆmda tider LÄngtan, fÆrde mig hit DÆden fryser min kropp, mina Ægon svartnar Jag faller djupare och djupare En kall hand mig till slut gripa Inget liv berÆr mig, inget ljus mig nÅr I det glimrande mÆrkrets djup