Huvudet värker av monotonin försöker finna ro men ingen finns här ögonen vandrar till stämpelklockan ikväll låt det va sista gången För livet förtvinar inom dessa väggar måste fly hitta något att tro på Tiden rinner iväg sätt igång innan hopplösheten den kommer och Stannar för gott På fabrikens kalla golv Industrijobb stavas sorg Med kass rygg och hjärtat i handen Dra linjen i sanden Drömmarna bleknar och vardagen e grå försöker stänga ute stress Men inget hjälper För samma rutin väntar morgondagen och dan efter tills kroppen Sviker Vad har vi att välja på pengar ska tjänas men inte till priset av en Livstid på golvet Tiden går kom igen sätt igång innan hopplösheten den kommer och Stannar för gott På fabrikens kalla golv Industrijobb stavas sorg Med kass rygg och hjärtat i handen Dra linjen i sanden På fabrikens kalla golv Denna själsdödande borg Med kass rygg och panik i sinnet Går livet om intet