Röken skingras, skapar ångest, tror ingen vill se dig så där Håll det inom dig tills viljan tagit slut Du drömmer om att åka långt bort, forsätter krascha så hårt Blickar mot skyn, sträcker dig men du faller kort Tiden rör sig men du står still, om nåt ska ske är det nu Du levde på hoppet tills att det brast itu Huvudet först in i väggen, allting bleknar så fort Allt det där som en gång kändes väldigt stort Du är en astronaut fast i ett svart hål Du är vilsen stjärna i en ändlös rymd Du är ett svartvitt foto i en värld av färg Snart en slocknad stjärna i en ändlös rymd Hur kunde du bli så otrygg? Vad är det i huvet som stör? Allt blir kallt när det fina inom dig dör Kraschade rakt in i väggen, allt förloras i världen så fort Allt det där som en gång kändes väldigt stort Du är en astronaut fast i ett svart hål Du är vilsen stjärna i en ändlös rymd Du är ett svartvitt foto i en värld av färg Snart en slocknad stjärna i en ändlös rymd Du är en astronaut fast i ett svart hål Du är vilsen stjärna i en ändlös rymd Du är ett svartvitt foto i en värld av färg Snart en slocknad stjärna i en ändlös rymd