Har släppt in, kastat ut det jag känner Ingen här verkar se hur det bränner när det stannar av Ingen har ju stannat kvar Har försökt som mig själv som nån annan Som en blomma som vissnat Är jag nästan likadan Jag får aldrig växa klart Men jag vägrar stänga av allt det är Hellre likadant än att ingenting känns Men jag är inte dum, jag är ensam Letar hellre upp problem för att ingen annan ser Att det gör ont, att det Regnar Igen Börjar om, byter färg, byter vänner Vill förstå vad som hände Varje gång jag börjar dra Blir det att jag släpper taget Men jag vägrar stänga av allt det är Hellre likadant än att ingenting känns Men jag är inte dum, jag är ensam Letar hellre upp problem för att ingen annan ser Att det gör ont, att det Regnar Igen När det Regnar När det Regnar igen Jag är inte dum, jag är ensam Letar hellre upp problem för att ingen annan ser Att det gör ont, att det Regnar Igen