Nu långt i söder jag ligga inne
Då komma Gällivare i mitt minne
Och bryggeriet jag ej glömma kan
Och Karhakkatorget, voj Kaanans land
Mig många kompisar har kallat norde
Nu redan många kanske ligga i jorden
Från milda ögat och tåren rann
Nu räkna kompis så gott jag kan
Nå gubben Fager och skojar-Erkki
Och Airas Ekholm och Törmen-Heikki
Och Erkki, Wille och Rasputin
Du vet han bodde på Heikkis vind
Men Målar-Aarto, han vara finne
Han maken hava utav garvat sinne
Han dricker rödsprit och hårtinktur
Och hekabalsam och polityr
Och Hjalmar Åström och Välivaara
Det vara pojkar som halvan klara
Och Oskar Arnberg och Isak Björn
Men Langar-Ånge, han var från Jörn
Och Hjalmar Vuopio, den lata rackarn
Han bara lata me'ns kjärringstackarn
Hon tvätta kläder båd natt och dag
Men Hjalmar ölar precis som jag
Men Målar-Jonsson, han klara huskan
Om inte pengar det finns i pluskan
Han målar tavlor på ett litet ryck
Och dem han sälja en krona styck
Nå Johan Söderberg, han leva hejsan
Så hela hemmanet åkt kollifejsan
Nu Isaks särringen bara har
Men den han leka på gamla dar
Men nu är jag gammal och döden hota
Mig ingen doktor kan mera bota
Som bruten lilja snart ligga pår
Och ingen jävel som fälla tår
I bönemöte har jag aldrig vari'
Ej heller kyrkan jag nånsin fari'
Men i himlen kommer jag sant och sist
Ej träffa Björkman och Appelqvist
Nu Kalixvägen far jag sista gången
Då tustna klockan och psalmosången
På lådan min komma ingen krans
Men prästen säga: "Det vara Frans"
När sedan domedagshornet låter
Jag baki himmelsdörren står och gråter
Jag är så dyster så i mitt sinn
När ingen säga: "Vars'go, stig in"
Och Sankte Petter, han på mig titta
"Hur i helvete har du hitta?
För du vet att ni är vi i ett saligt hus
Hit inte komma nå jävla bus"
Jag säger: "Petter du titta bara
Jag är ju Frans ifrån Liikavaara
Jag tänkte komma och bo på dig
Om inte du redan glömma mig"
Då tager Petter mig stora famnen:
Han säger: "Frasse kom i rätta hamnen
Och öl och hembränt du dricka får
Bland himlens änglar i tusen år"