Trött, lat, idiot, sa mitt huvud
Varje vaken timme va en kamp mot nuet
Varje ledig stund en bortkastad minut men
Aldrig be om hjälp, aldrig bli buren
Nu, inte en sekund över i livet
Att hata mig själv mer, prestera, sen bli besviken
Slut på den skiten
Jag trodde jag sov när jag va vaken hela tiden
Har försökt glömma bort hur ont det gör
Att va en sån som känner allting
Orkar inte känna allting
För varje tår jag höll tillbaka föddes två tårar till
För varje skratt jag fejkade blekna minnet av mitt
Och trots ärlighet är allt annat än svart eller vitt
Så vill jag hälsa till mig själv att jag har förlåtit
Nu, vill jag bara krama om den där pojken
En skitunge visst, men det är inget brott att bli omhållen
Speciellt inte i den där åldern
På spaning efter krutet som jag en gång sålde
Resan blir lång, men tack och lov har den börjat
Förväxlar aldrig mer bli älskad, med bli beundrad
Aldrig bli ensam, med bli övergiven
Jag trodde jag sov men jag va...
Försökt glömma bort hur ont det gör
Att va en sån som känner allting, orkar inte känna allting
Har letat sätt att verka oberörd
Men det stämde aldrig är en sån som känner allting
Allt är som det borde va
Du är precis där du ska va
Bara känn in allting
Våga bara känna allting
Allt är som det borde va
Du är på väg just mot dit var du ska
Så bara känn in allting
Våga bara känna...
Jag är som nästan vettskrämd
Av all den tid jag behöver ta igen
Och om jag inte fattat det än
Så ska jag banka hål i mitt huvud med den tanken
Försökt glömma bort hur ont det gör
Att va en sån som känner allting
Jag behöver känna allting
Har skrattat bort det
Och låtsas som jag är oberörd
Men det stämde aldrig
är en sån som känner allting
Har kämpat mot men
Om jag måste välja så
Tror jag hellre känner allting
Jag måste känna allting