Jordens skönhet kringstrålar dig och jag bländas Du motsäger meningslösheten Jag kan inte andas Det bleka likets predikan Ett virvarr av självbedrägerier När vi vaknar är vi rädda Låt vår tid förgöras i sotet Du, du kan skada men aldrig ändra En parfymerad förmåga att gå sönder saktare Mening, mönster, ögonblick av nåd Skulden är själslig, se luften sakta går ur Sticka hål för att se när luften sakta går ur Skara hål för att se när luften sakta går ur Jåg star i kväv vid er badd Känn min obalans, bär min borda Natten finns till för dig och mig Ta in mig nu, nu är de borta Infektionen är konstant, den färdas med luften En känslomässig fosterstyckning Döp din sjukdom efter mig En familj som stelnat sönder till oigenkännlighet Välkommen in, in under min kvävande filt Mening, mönster, ögonblick av nåd Skulden är själslig, se luften sakta går ur Sticka hål för att se när luften sakta går ur Skara hål för att se när luften sakta går ur