Var vi som baxade på Willys tills de gick i konkurs
Trefemmorna i ryggan, varje ficka var full
Indragen veckopeng, om jag fick den gick den till zutt
Jag sög i mig av atmosfären tills att koppen var slut
Ducka lärare på rasten då vi klottrade fult
Sen var vi ute halva natten och vi bombade hus
Minns inte hur många gånger som vi vrålade "tjur!"
Kan inte räkna alla hemmafester som spårade ur
Ledsamt ord och samt stämningen obekväm
Concerta, SOC-kontakt, sen fosterhem
Knappt man pallade skolan, ADHD-barn
Kastade stolar, krossade glas
Du står gråtande kvar bakom en hård fasad
Bakom låsta dörrar med dina dåliga val
Hexanolsprit, grov misshandel, minnesluckor
Isolerad, kyliga nätter, dimmiga rutor
Rättegången som aldrig kommer, den dom som aldrig faller
Mitt liv splittrades och flög åt alla håll och kanter
Jag ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångarna i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Låt våra blickar mötas en gång innan jag dör
Och våra händer vävas samman i ett sista försök
Att förändra min syn på livet, med din gnista, din glöd
Du säger allting har ett värde när inget är lönt
Låt mig ligga kvar i diket med en kula i benet
För jag och mina minnen är för tunga och du vet det
Bara lämna mig i elden och rädda ditt eget skinn
För jag känner ingen värme när jag längtar efter din
Du ska inte dras med mig, jag vill inte skada dig
Ta din livslust och gå din väg, fort, jag varnar dig
Så bara blunda nästa gång som jag söker din blick
Så kan jag drömma vidare om något jag önskar var mitt
Lägg locket på dina känslor
Låt dem aldrig synas ut
Och lås in dina tankar
Låt dem aldrig flytta ut
Jag ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångarna i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Jag känner dig i varje andetag
Vi förenas i det sista som jag tar
Men alla nätter jag sörjt dig
Har fått mig att kunna bära den
Smärtan jag har i mitt bröst, låt den stanna
Det känns som att jag behöver den
Låt den sitta kvar för evigt
Som en döds väns tags
Har kärlek till min stad som ställt krav
Men gett mig allt den gav, näring till ett rebelliskt barn som testade allt
Utan att försöka, som man rullar får man röka
Blir stulen, blir rövad på min barndom vilket gör att
Jag är besluten om att söka efter det som blitt min vardag
Jag gör det här tills dagen då jag slutar att beröra
Er, snart spricker bubblan, detta brukade bedöva mer
Slavarna i drogernas värld som kämpar tappert
Men en bortlovad själ till en jävel på vår axel
Gör allt annat än att fucking hanka mig fram
Och man tror man fått nog av piller, tills min broder kolat vippen
Allting är svart, jag blandar samma substanser som han
Backla och bli tag, kraschlandat i din famn
Bryter bröd tillsammans som vi stod vid o Nanktam
Vi är av samma skrot och korn och jag ska minnas den tid
Då ni vandrade vid min sida, men må ni vila i frid
Jag ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild
Kladdiga dansgolv, svettiga lakan
Känner mig så missplacerad här
Fångarna i ytlighetens värld
Där är vi distraherade
Ser dig i de platser vi vart på
Jag ser dig i min egen spegelbild