Och nu ska vi ta en väldigt gammal ballad
Som finns över nästan hela världen
Eller åtminstone både Europa och Amerika
Som handlar om två systrar
Och, det verkar som det här har varit
En av de mest älskade sångerna nånsin
Och jag tycker att den är ganska grym och otäck
Den handlar om en svart och en vit syster
Bildligt talat alltså
Och den vita systern, hon har allting
Hon är vacker, hon har en stilig fästman
Och liknas vid solen
Medan hennes svarta syster då
Inte äger så mycket
Och dessutom så är hon ful och liknas vid jorden
Och i svartsjuka så knuffar hon sin vita syster i vattnet
Så att hon drunknar
Men, jag förstår henne ganska bra, därför att
I en vers så ber hon den vita systern
Eller vädjar till henne, och säger att
"Om jag tvättar mig varenda dag
Tror du inte att jag blir lika vit och fin som du då?"
Och då ler bara den vita systern åt henne
Så att, jag tycker att hon är ganska bedrövlig, den här vita systern
I alla fall så drunknar hon
Och det är några spelmän som hittar liket av henne
Som har flutit i land
Och de tycker att hon är så fin
Så att de vill bygga ett instrument
Och de bygger en slags harpa
Nyckelharpa kanske
För att av hennes fingrar så gör de tapplor
Och av hennes hår så gör de strängar
Och av kroppen så blir det nog instrumentets kropp
Och sen så tar de med sig den här harpan till ett bröllop
Och det visar sig att det är den svarta systerns bröllop
Och där spelar inte harpan vanlig musik
Utan den sjunger upp hela den här bedrövliga historien
Och, det är en ganska vanlig föreställning, inom olika kulturer
Det här att ett instrument, eller en, en död människas ben
Som har blivit ett instrument, kan tala eller sjunga