Vi kom till Morgongåva
Klockan var väl två,
Vid vägen stod en tös och ville åka.
Hon sa: Jag följer med,
Nu måste han förstå
Att ingenting blir bättre av att bråka.
Och jag sa: Morgongåva
är sådant som man får
Som brud när bröllopsnatten är till ända.
Hon såg på mig och svarade:
Vi gifte oss igår,
Nu går jag och tänker inte vända.
Så tag mej bort från Morgongåva
För där finns ingen jag vill bli påmind om.
Ja, tag mej bort från Morgongåva,
Jag vill långt bort nu,
Jag vänder inte om.
Vi for från Morgongåva
På natten klockan två,
Ingen sa ett enda ord i bussen.
En timme gick i tystnad
Tills flickan sa til oss:
Förlåt vi stannar här,
Nu tackar jag för skjutsen
Så tag mej bort från Morgongåva
För där finns ingen jag vill bli påmind om.
Ja, tag mej bort från Morgongåva,
Jag vill långt bort nu,
Jag vänder inte om.
Vad hjälper det att rymma
Från sina små besvär
När lyckan finns för den
Som kan ta fatt den
Och inte kan man lämna en vän
Som man har kär
För att det blivit gräl på bröllopsnatten.
Vad hände sen i Morgongåva,
Det är min tanke var gång vi kör förbi
Och fick hon nå'nsin den morgongåvan
Hon var på väg ifrån?
Ja, det vet inte vi.
Vad hände sen i Morgongåva,
Det är min tanke var gång vi kör förbi
Och fick hon nå'nsin den morgongåvan
Hon var på väg ifrån?
Ja, det vet inte vi.