Din blick är tom och dyster, kära bror Du är förändrad, tyst och stum Säg, vad har hänt med dig se'n du blev stor Din stackars kropp är böjd och krum Säg, vad har grumlat glädjen i ditt bröst Jag minns så väl när du var ung Jag hör den trötta tonen i din röst Din börda måste vara tung Ge oss, ge oss, ge oss en chans Ge oss, ge oss, ge oss en chans Men, vem ska åter göra världen hel Ja, vem ska sona dina brott Du kanske ville rätt men gjorde fel Och det har gått som det har gått Vi andas bittert hat och osund luft Vi dör av svält och utan kraft Det hade hjälpt med lite sunt förnuft Nu kämpar vi en fruktlös kamp Ge oss, ge oss, ge oss en chans...