Röda tjocka droppar blir till stela tårar Faller från törnars spets mot en frusen mark Dömt blevo blodet vid törnets sting Dömd blevo själen i törnets namn Likt etter river det i mina ådror Vrider sig omfamnande i min själ Faller in i glömskans stilla ekande värld Blir ett med natten och kylan : Ter står hon i full, nattens bleka gudinna Bringar mig ur min livlösa sömn... Vargtörne... : Ter ståndad från de själlösa djupen Ur förvandlingens tunga dvala Fylld av natten och törnets ande... Vansinnet fyller min strupe Vintern i sin bleka skrud Ett regn av röd smärta färgar hennes slöja Röda tjocka droppar blir till stela tårar Befläckar en frusen mark