Se på luffarn som går där på vägen, se på luffarn guds lille fyr. Så snart som det blir vår går han ut och går för att söka sig äventyr . Han går så långt som vägarna räcker, han har en oro och längtan i sitt blod. Och när som sola skin då far vanvett ien det är det som ger honom hans mod. Han vill va fri som en fågel, fri som en fågel och då är det som någon ropar kom i hans galna luffareblod.