Stackars styrman Karlsson hade otur,
Skulle gå på flottans fest igår.
När han skulle snöra på sej skorna
Måttade han fel med sina tår.
Han satte foten i sin potta
Och kunde inte komma loss!
Hans fot är storlek förtiåtta
Och den var alltför stor förstås.
Han putsa upp den med skokräm,
Så att den glänste svart och fin,
Och snart på balen sågs han dansa
Med sin sko utav porslin.
Han hade foten i en potta
Men så han svängde sina ben!
Så bra att chefen för vår flotta
Utnämnde Karlsson till kapten.
Nu är kapten Karlsson havets fasa,
Alla sjöpiraters stora skräck.
Över vattnet hör man tydligt ekot
Av hans steg, när han går kring på däck.
Ja han går med foten i en potta
För han har aldrig kommit loss.
Och såna sparkar han kan måtta,
När han i drabbningarna slåss!
En gång så föll han från skutan
Och tänkte: "Nu så blir jag våt.
Hur ska jag komma hem till Sverige?
Jag har ju inte någon båt."
Han hade foten i en potta.
I denna seglade han hem.
Och möttes av sin fru Charlotta,
Som också har sin fot i kläm
(I en byrålåda i en chiffonjé, olé!)