Som en blixt från klar himmel kom insikten till mig
Det blev dags att flyga fritt, inte intill dig
Vissa minnen från dåtiden är vaga
Flera av vägarna jag gick på var hala
Fick sova hos en kompis som pappa var på krogen
Farmor hämta mig med sin bil sen ut till orten
Ser hur rimmen i mitt block börjar blekna
Besöker vänner och sörjer vid deras gravstenar
Flashbacks från en tid som var förgänglig
I mina ögon är han nu bara en främling
När en dörr stängs öppnas en annan
Sliter upp mig själv från rötterna och börjar vandra
Mamma och pappa, se nu på eran son
Ni gav mig så mycket smärta under flera år
Men jag är en krigare så jag tog mig fram
Och på vägen har det brutits många blodsband
Månen sken i sin egna värld
Fortsätter så långt benen bär
Ännu en trasig själ för storstan
Ännu ett maskrosbarn
Han vandrar själv i sin egna värld
Fortsätter så långt benen bär
Ännu en trasig själ för storstan
Ännu ett maskrosbarn
Man säger att efter regn så kommer det solsken
Den nyputsade spegeln har blivit oren
Reflektionen säger någonting annat idag
Dagdrömmer mig härifrån till en ocean
Glaset känns halvtomt
Skriker ut alla känslor tills jag får halsont
Har inte haft kontakt med farsan på flera år
Hans alkoholmissbruk fick mig att gå därifrån
Min uppgiva mamma på soffan med cigaretter, sömntabletter
För att sova bättre
Ännu ett maskrosbarn ifrån huvudstan
Som fick en alldeles för miserabel start
Inatt är hela himeln stjärnklar
Staden stationär men tanken är bärbar
Jag vandrar ensam längst regnblanka gator
Närmar mig målet har bränt alla kartor
Månen sken i sin egna värld
Fortsätter så långt benen bär
Ännu en trasig själ för storstan
Ännu ett maskrosbarn
Han vandrar själv i sin egna värld
Fortsätter så långt benen bär
Ännu en trasig själ för storstan
Ännu ett maskrosbarn
Maskrosbarn