I ett ensligt gammalt hus med spjutbeklädda tak I ett välde där morgon aldrig gryr över likvålnaders blacka skog Där thursherren rår i ondskap och smärta, Ett blödande sår i ditt spruckna bröst Din hågsköld han flår och slukar ditt hjärta Ett evinnerligt år av blodjaktens törst I Geirröds hall - människolik och ettermjöd I Geirröds hall - vrede och iskall död Nedan i dödens förglömda skatt Bidandes undan sinnets mark Frodas de av skräcken burna Under tomt tronat konungasäte Prisad ni äro, getfurstars konung I er mäktiga skugga vi sluter till strid Och aktar för evigt er häxsvarta visdom Ni hornkrönte järnsmed från fordom otid Var flådda själar förgår i vanljudande skri Olivets kalla lagd på sår, handen som oss manar den brända Halshuggna slavsinta får, så som människa så som svin Ett evinnerligt år som aldrig skola nå ända I Geirröds hall - människolik och ettermjöd I Geirröds hall - vrede och iskall död!